Lundell

- Enligt mitt sätt att se är människan romantisk - eller död, säger Ulf Lundell i en intervju för DN:s På Stan

Det var väldigt länge sedan jag brydde mig om Ulf Lundell. Jag hade en period för ca 10 år sedan då jag var väldigt inne på den gode Ulfs musik och litteratur men sen så tappade jag intresset. Det kanske är i en viss period i en ung mans liv som man är riktigt mottaglig för den typen av livsfilosofi. Man söker efter identitet och förebilder. Man läser Kerouac och lyssnar på Uffe. Ja så är det nog.

I dagens På Stan pratar alltså Lundell i vad jag tycker var den intressantaste intervjun med honom på mycket länge. På frågan om var grabbarna längst fram (en benämning på de män som måste betraktas som ett sorts lundellskt IRA) tagit vägen svarar han:
- De finns inte längre. De trängdes bort under 90-talet av flickorna som kom efter låten "Isabella". Men vi fått vad jag kallar Bark Boys, som är efter Janne Bark (gitarristen, reds anm). De är störiga. Jag har sagt till Janne att han inte får vara med mer för jag orkar inte med hans fans.

Mycket humor, allvar och värme. Men jag tror inte attjag kommer att gå hem och grava fram "Jack" igen elller lyssna på "Måne över Haväng". Det var alldelses för länge sedan nu.