Redaktören dricker kaffe på stående fot. Ett flagrant brott mot hans egna rigorösa regler. Men vafan, det var ju i New York...
Ibland blir jag så full i skratt när jag ser folk komma springande på morgonen när de ska till tåget. Halvjoggandes genom stationen med en pappmugg full med 60 grader varmt kaffe som smakar bittert. Vad vill de säga med detta?
Att de har narkolepsi och måste överdosera redan tidigt på morgonen för att inte sommna medans de ska till tåget? Eller att de har extremt värmetålig tunga och händer? Folk med kaffemuggar i händerna på tågstationer har alltid en konstig blick som säger "Titta på mig! Jag lever ett så hektiskt framgångsrikt liv i högt tempo så att jag måste dricka kaffe samtidigt som jag går!"
Töntar!
Detta har ingenting med att de är kaffesugna att göra. Det är naturligtvis bara skryt och ett utlevande av en oral fixering. Ungefär som att röka eller suga på tummen. En trygghet. Något att gömma sig bakom.
För alla vet ju att seriösa kaffedrickare för det första aldrig skulle dricka denna ädla dryck ur pappmugg. Porslinskopp ska det vara. Och för den seriöse konnässören är själva drickandet av kaffet en ritual i samma klass som japanskt tedrickande. Det ska vara rätt temratur. Den skall aldrig överstiga 96 grader Celsius. Och man ska helst inta sitt kaffe i rätt miljö. På ett kafé lämpligtvis. Alltså inte på tåget, på perrongen eller andra ställen där det är meningen att man ska göra någonting annat.
Här kan man lära sig mer om kaffe. Fler borde göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar