Smashing Pumpkins levererade en rätt intressant liveshow igår på Hovet i Stockholm. Billy Corgan fjäskar inte för sin publik det är en sak som är klar. Nej, istället för att leverera en greatest hits-kavalkad som han ochbandet skulle kunna göra hur enkelt som helst så väljer man en helt annan väg.Istället får vi ta del av mer sentida låtar i långa versioner som i flera fall flyter ut i långa jam. De hits som spelas går i det närmast på autopilot förutom "Bullet with butterfliy wings" som uppfyller alla förväntningar jag hade på den låten live. Och sen när extranumret skulle klappas in väntar bandet nästan för länge och publiken börjar röra sig så smått mot dörren då de återvänder bara för att leverera en tio minuter lång orgie i gitarrgnissel och rundgång i "United States" för att sedan lämna scenen med tjutande feedback.
Jag är splittrad. Som tanke gillar jag att band inte gör det som förväntas av dem. Men ibland får bandet också försöka väga av det hele lite så att publiken inte känner sig lurad. Gårdagskvällen var på gränsen. Men samtidigt var det ju musikaliskt väldigt bra. Jag gillar gitarrer och det fick jag en överdos av igår. Och "Bullet with butterfly wings"... Tack för det!
Andra var dock inte riktigt lika imponerade...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar