Jan Gradvalll har läst Hugh Barker & Yuval Taylor ”Faking it: The Quest For Authenticity In Popular Music” (Norton) och skriver om boken.
"Ingen konstform är så besatt av autenticitet som musik. I alla pågående diskussioner om musik, från tidningssidor till gatan, görs en uppdelning mellan så kallat äkta och oäkta musik. På den ena sidan artister som blöder för sin konst. På den andra dansande deodoranter.
Autenticitet har blivit rockens motsvarighet till livsmedelsbutikernas nyckelhålsmärkning. Neil Young är nyckelhålsmärkt, inte Britney Spears. Hennes sockerhalt anses för hög.
Vi vet också precis vad vi menar när vi talar om äkta blues eller riktig hiphop. Eller vet vi egentligen det?
(...) Kurt Cobain tog farväl genom att avsluta sitt allra sista framträdande med ”Where did you sleep last night?”.
En hjärtskärande och oförglömlig version av en gammal sång som blivit känd genom blueslegenden Leadbelly. Kurt Cobain introducerade sången genom att säga den var skriven ”my favourite perfomer”.
Musik kan knappast bli mer äkta än i det ögonblicket. Kurt Cobain citerade fem månader senare Neil Young i sitt självmordsbrev: ”It’s better to burn out than to fade away”. Låten han tog farväl med var skriven av en artist som var så långt från den ytliga popvärlden man kan komma."
Läs mer på www.gradvall.se
---
Ni missade väl inte Eldorado igår? Annars kan ni lyssna här.
"Ingen konstform är så besatt av autenticitet som musik. I alla pågående diskussioner om musik, från tidningssidor till gatan, görs en uppdelning mellan så kallat äkta och oäkta musik. På den ena sidan artister som blöder för sin konst. På den andra dansande deodoranter.
Autenticitet har blivit rockens motsvarighet till livsmedelsbutikernas nyckelhålsmärkning. Neil Young är nyckelhålsmärkt, inte Britney Spears. Hennes sockerhalt anses för hög.
Vi vet också precis vad vi menar när vi talar om äkta blues eller riktig hiphop. Eller vet vi egentligen det?
(...) Kurt Cobain tog farväl genom att avsluta sitt allra sista framträdande med ”Where did you sleep last night?”.
En hjärtskärande och oförglömlig version av en gammal sång som blivit känd genom blueslegenden Leadbelly. Kurt Cobain introducerade sången genom att säga den var skriven ”my favourite perfomer”.
Musik kan knappast bli mer äkta än i det ögonblicket. Kurt Cobain citerade fem månader senare Neil Young i sitt självmordsbrev: ”It’s better to burn out than to fade away”. Låten han tog farväl med var skriven av en artist som var så långt från den ytliga popvärlden man kan komma."
Läs mer på www.gradvall.se
---
Ni missade väl inte Eldorado igår? Annars kan ni lyssna här.
---
Fler snygga bilder som den på Kurt här ovanför hittar ni här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar