Riotbrain lyssnar på "Dirty"


Cirka en minut och trettio sekunder in i "100%" som är första spåret på skivan "Dirty" så är Sonic Youth hårdast, coolat och bäst. Det är precis innan det klassiska breaket där bas och trumma manglar sönder allting innan Thurston Moores gitarr skär sönder trumhinnorna på lyssnarna.

När skivan kom 1992 så var det precis samtidgt som grungen härjade som värst och många misstog nog Sonic Youth för ytterligare ett i raden av Seattleband. Men New York-kvartetten hade under många år redan gjort sig ett namn i undergroundkretsar. Men MTV började köra den Butch Vig-producerade singeln "100%" på heavy rotation och bandets lycka var gjord.

Men skivan är långt ifrån lika lättsmält som singelspåret. Det gnisslas och skrammlas lika mycket som vanligt egentligen på den här skivan som de tidigare verken. Tyvärr överskuggas "Dirty" av framgångarna. Här döljer sig en kompromislös rockplatta som har många dimensioner.
Man måste älska och respektera Sonic Youth.


"100%":



"Youth against fascism":

Inga kommentarer: