Två gubbar, svärfar och svärson, Liszt och Wagner, bor vidCanal Grande
tillsammans med den rastlösa kvinna som är gift med
kung Midas
han som förvandlar alltting han rör vid till Wagner.
Havets gröna köld tränger upp genom golven i palatset.
Wagner är märkt, den kända kasperprofilen är tröttare
än förr
ansiktet en vit flagg.
Gondolen är tungt lastad med deras liv, två tur och retur
och en enkel.
- Tomas Tranströmer
Ikväll såg jag ett vackert möte mellan Tomas Tranströmer och Marcus Birro på SVT (se det här). Det handlade om hur Birro får möta en poet som räddat hans liv. Låter det löjligt? Det är det inte. Poesi kan ha den effekten. Den räddar liv. Den kan rädda både den som läser den och den som skriver den.
Jag hörde en 93 år gammal dam berätta häromdagen hur hon fortfarande skriver poesi. För hand. Halvblind. Hon beskriver känslan av att skriva som en elektrisk ström som kommer från hjärnan, går genom armen och ut genom pennan.
Det är en mäktig bild.
Lika så skickar de nedskrivna orden ut ett ljus som träffar näthinnan och letar sig in i själen på den som läser. Likt soljuset.
Jag har upplevt båda sakerna själv.
Det är ett privilegium.
Precis som att få läsa en dikt som den ovan citerade.
Ikväll såg jag ett vackert möte mellan Tomas Tranströmer och Marcus Birro på SVT (se det här). Det handlade om hur Birro får möta en poet som räddat hans liv. Låter det löjligt? Det är det inte. Poesi kan ha den effekten. Den räddar liv. Den kan rädda både den som läser den och den som skriver den.
Jag hörde en 93 år gammal dam berätta häromdagen hur hon fortfarande skriver poesi. För hand. Halvblind. Hon beskriver känslan av att skriva som en elektrisk ström som kommer från hjärnan, går genom armen och ut genom pennan.
Det är en mäktig bild.
Lika så skickar de nedskrivna orden ut ett ljus som träffar näthinnan och letar sig in i själen på den som läser. Likt soljuset.
Jag har upplevt båda sakerna själv.
Det är ett privilegium.
Precis som att få läsa en dikt som den ovan citerade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar