Riotbrain lyssnar på "The Joshua Tree"

Den 9 mars 1987 släpper U2 "The Joshua Tree". En platta som ska ta dem från att ha varit ett av världens populäraste alternativa band till de riktigt stora arenorna och nå ut till de riktigt stora massorna. Det är en skiva som visar ett band som står på toppen av sin förmåga. Jag vill påstå att U2 aldrig nått upp till de musikaliska höjder som de gör på den här skivan.

1987 hade Paul Hewson var fortfarande Bono - rocksångaren och hade inte blivit Bono - solglasögonförsedd världsförbättrare riktigt än. Men efter 1987 antog han helgonlika skepnader och blev nästan lika mäktig som FN eller påven. Jag ska erkänna att jag inte riktigt tålde Bono vid den här tiden.

Ljudmässigt så har producenterna Brian Eno och Daniel Lanois mejslat fram en storslagen platta med en ljudbild som är oerhört stor och mäktig emn även intim och rå. I den inledande triptyken "Wherer The Street Has No Name", "I Still Haven't Found What I'm Looking For" och "With Or Without You" så är det grandios arenarock och i andra spår så knyter U2 an till americana, Dylan och Springsteen med mer bluesbaserad rock. Det skapar en fantastisk dynamik och det är fantastiska låtar.

"The Joshua Tree" är en milstolpe i U2:s karriär. Och den är tillika en milstolpe för rockmusiken. Det är 20 år sedan den kom ut i år och därför släpps den nu i en deluxversion med alla b-sidor från singlarna och diverse annat godis. Köp den. Ni kommer inte att ångra er.

"With Or Without You":


"Where The Street Has No Name":

Inga kommentarer: