Lyssna!

Saxat ur dagens DN:

"Nästa år fyller Rush fyrtio. I det dokument som trummisen och textförfattaren Neil Peart bifogat nya albumet påpekar han att medlemmarna är äldre än producentens mamma. Men det finns inget åldrat över musiken; den låter tvärtom ung, skarp, nyfiken.

Det är som om Rush, som genom karriären skuggat den engelska musikens förvandlingar med en komplex rifforienterad hårdrock som enda fasta komponent, nu funnit det man var på väg mot i början av karriären. En precision som inte bara gäller framförandet och den tekniska virtuositeten utan också själva låtskrivandet. Behovet att komprimera musiken till kedjor av hårdknutna musikaliska figurer à la King Crimson har man sparat till ett par instrumentala spår. I övrigt rör det sig om traditionellt uppbyggda om än komplexa låtar där den evigt ung-röstade Geddy Lee glider fram över flera skikt av gitarrer, elektriska och akustiska. Några refränger blickar bakåt till tidigt 70-tal, men det totala intrycket är ändå att "Snakes and arrows" förvånansvärt smidigt slår ner sina pålar i nuet.

Thomas Anderberg"

Jag håller med. Ruggigt bra platta!