Britney har gjort en skiva som nu släpps. Genomgående positiv kritik har givits i pressen. Jag har ingen åsikt egentligen om musiken i sig. Jag har inte hört den. Men jag tycker att Britney skulle ha gjort en självutlämnande akustisk platta istället där hon sjunger om knark, övergivna barn och det kalla ensamma livet som stjärna. Det kunde ha blivit riktigt bra.Varför är vi så fascinerade av artister som Britney och Michael Jackson? Varför älskar vi när det går åt helvete för människor? Är skadeglädjen verkligen den enda äkta glädjen? I så fall är vi en tragisk ras. Jag försvarar inte dessa artisters beteende men jag menar bara att vi måste börja vara snälla mot varnadra. Vi måste ta hand om varandra. Världen är ond. Men jag tror ändå inte att vi människor är det innerst inne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar