Capt. Trips i i närbild
Vi lever i pestens tid. Runt om mig faller männsikor som käglor. Farsoter härjar och fäller sina offer i löndom. Plötsligt blossar feber upp likt skogsbränder. Det finns inget försvar.Att vara småbarnsförälder innebär att ständigt leva med varningar om ögoninfektioner, vattkoppor, kräksjukor och annat otrevligt. Än har vi varit förskonade från de värsta sakerna men jag har utvecklat någon sorts mild hypokondri. Man känner ständigt på sonens panna. Man känner på sin egen panna och undrar om den där värken man har i huvudet är Captain Trips eller om det bara är vardagens vedermödor som tynger en.
Så man lämnar sonen till dagis ännu en dag där han löper risken att få valfri virusstam i sig via snor, saliv och nysningar. Själv släpar man sig till jobbet och börjar dagen med en kopp äckligt kaffe och en Alvedon. Vinnarfrukost.
Jag längtar till våren....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar